Frågor och svar om Vindkraft

Hur mycket måste det blåsa för att havsbaserad vindkraft ska kunna byggas?

Bra vindförhållanden är avgörande för att ett vindkraftverk ska kunna producera el under en så stor del av tiden som möjligt. Till havs råder bättre vindförhållanden än på land, eftersom vindarna är starka och stabila. Ett vindkraftverk börjar producera el vid cirka 3–4 m/s och stänger ner vid cirka 25–28 m/s.

Vad utgör en lämplig plats för havsbaserad vindkraft?

Var en havsbaserad vindkraftspark byggs beror på många olika faktorer. Vindförhållanden, vattendjup och möjligheter att ansluta till elnätet är exempel på viktiga förutsättningar. En etablering av havsbaserad vindkraft måste också göras med hänsyn till den biologiska mångfalden, djurlivet och eventuella skyddade områden. Valet av plats tar även hänsyn till myndigheters, näringslivets och allmänhetens synpunkter genom samråd.

Vem avgör var havsbaserad vindkraft får byggas?

Byggnation av havsbaserad vindkraft måste beakta kraven i en sträng lagstiftning, bland annat miljölagstiftning. De platser som valts ut för Svea Vind Offshores projekt är ofta utpekade som lämpliga för vindkraft. Vissa av våra projektområden är utpekade av Energimyndigheten som riksintresse för vindkraft, medan andra är upptagna i berörda kommuners översiktsplaner som lämpliga för vindkraft. En etablering är också föremål för utredning och prövning av både domstolar och kommuner.

Hur ser etableringsprocessen för en havsbaserad vindkraftspark ut, från idé till idrifttagande?

Först identifieras ett område som kan vara lämpligt för vindkraft baserat på exempelvis vindförhållanden, lämpliga djup, viktiga naturvärden och tillgång till elinfrastruktur. Nästa steg är att beräkna eller mäta vinden och påbörja tillståndsprocessen. Noggranna inventeringar av exempelvis bottenmiljön och djurlivet genomförs. Samtidigt sker omfattande samråd med berörda parter, så som myndigheter, närboende och den breda allmänheten. I detta skede samverkar projektören även med totalförsvaret.

Därefter sammanställs en MKB (miljökonsekvensbeskrivning) som lämnas in till mark- och miljödomstolen tillsammans med en tillståndsansökan för projektet. Efter att ansökan kungjorts, normalt efter cirka 3-4 års arbete, behöver den kommun eller de kommuner där etableringen befinner sig fatta beslut om tillstyrkan. Om tillstyrkan erhålls prövar mark- och miljödomstolen ansökan och beslutar om verksamheten är tillåtlig eller inte och meddelar därefter sin dom. Om vindparken erhåller sådant tillstånd från bland annat mark- och miljödomstolen påbörjas en detaljprojektering, kontrollprogram, upphandling och beslut om investering. När anläggningen är byggd kan parken driftsättas. Från idé till färdig anläggning tar det i genomsnitt åtta år.

Vad händer när ett vindkraftverk har nått sin livslängd?

När ett vindkraftverk tjänat ut sin livstid är ägaren skyldig enligt lag att montera ner det. När det ges tillstånd för vindkraft ställs det också krav på att ekonomiska medel avsätts för detta ändamål. Förväntad driftstid för ett vindkraftverk är 25–35 år. Om driftstiden varit gynnsam kan vindkraftverken monteras ner till förmån för nya vindkraftverk på samma plats. Då krävs nya tillstånd. De vindkraftverk som monteras ner återvinns eller används på nytt. Det finns idag tekniker som gör det möjligt att helt eller delvis återvinna turbinblad. Fundamenten på havsbotten kan tas bort, men ofta har de assimilerats till havsmiljön och blivit till artificiella rev och då lämnas de kvar så att djurlivet som bildats runt dem kan fortgå. Beslut om fundament ska lämnas kvar eller ej görs oftast med hjälp av underlag och bedömning av experter där ofta tillsynsmyndigheten är den som beslutar om hur avvecklingen ska ske.

Hur stora är vindkraftverk som byggs till havs?

Ett vindkraftverks storlek anpassas till den plats där det installeras. Över tid har vindkraftverken blivit större, när tekniken har utvecklats. Större vindkraftverk kan producera mer el eftersom det blåser mer på högre höjd, samtidigt som större rotorblad kan nyttja mer av vinden. Det gör att det krävs färre vindkraftverk för att producera en viss mängd el.

Svea Vind Offshore ansöker om totalhöjder på sina vindkraftverk om 250–350 meter. Så höga vindkraftverk installeras inte i dag, vilka är cirka 180–200 meter höga, men genom att ansöka om högre höjder är det möjligt att använda den bästa tillgängliga tekniken vid tiden för byggnation.

Syns de havsbaserade vindkraftverken från land?

De havsbaserade vindkraftverken kan synas från land. Synligheten varierar beroende på väderförhållanden och ljus. Svea Vind Offshores planerade vindkraftsparker är belägna mellan 4 och 70 kilometer från land.

För att bilda sig en uppfattning om hur våra vindkraftsparker kan se ut från land tar vi fram visualiseringar som en del av miljökonsekvensbeskrivningen (MKB).

Hur mycket låter havsbaserad vindkraft?

Det finns tydliga bestämmelser om riktvärden för hur högt ett vindkraftverk får låta i närheten av bostäder (permanentboende och fritidsboende). I Sverige får vindkraftverk avge ljud upp till 40 d(B)A vid en bostad. Svea Vind Offshore genomför noggranna ljudberäkningar för att säkerställa att detta riktvärde inte överskrids. När vi beräknar ljudet från våra vindkraftsparker beräknar vi det ljud som uppstår om det skulle blåsa från alla håll samtidigt. På så sätt kan vi räkna fram maxvärdet vid alla beräkningspunkter.

Avger vindkraftverken ljus och skuggor som syns från land?

Vid en bostad får rörliga skuggor från vindkraftverk inte förekomma mer än åtta timmar varje år. Svea Vind Offshores vindkraftparker uppfyller dessa riktlinjer, de kommer även att utrustas med hinderljus för att varna flyg och fartyg. Hinderljusen för flyg består av ett vitt blinkande ljus på de vindkraftverk som står i ytterkanten av en vindkraftspark. I dagsljus lyser de starkt för att synas, vid gryning och skymning lyser de svagare och i mörker ännu svagare. Verken i mitten av vindkraftsparken kommer ha ett fast rött sken alternativt vitt blinkande sken om dessa verk står långt ifrån de andra verken med vitt ljus. Om tornet är högre än 150 meter ska tornet på halva höjden förses med 3 lampor med rött fast sken. På tornets nedre del sitter belysning i form av gula lampor, som kan komma att kompletteras med sjömärken eller andra navigationshjälpmedel för sjötrafiken och med belysning enligt gällande föreskrifter.

Kommer berörda kommuner få ta del av vinsten från verksamheten?

Svea Vind Offshore strävar efter att bidra med betydande lokala samhällsnyttor. Vi investerar i industriintensiva regioner där behovet av förnybar el är stort för att kunna ställa om från fossilt till förnybart. Det kan i sin tur generera nyttor så som ökad konkurrenskraft och fler arbetstillfällen och affärsmöjligheter för exempelvis underleverantörer. Genom den fristående stiftelsen Svea Green Foundation investeras i lokala, regionala och globala klimatprojekt.

En lokal så kallad bygdepeng, som kan innebära att kommuner får ta del av intäkterna från el som produceras från vindkraft, är ytterligare ett sätt för kommuner att dra nytta av en vindkraftsetablering. Bolaget är öppen även för en sådan ersättningsmodell givet att den utformas i enlighet med gällande lagstiftning.

Hur många arbetstillfällen skapar havsbaserad vindkraft i byggnadsfasen?

En rapport från Energimyndigheten och Svensk Vindkraftsförening visar att projektering, byggnation samt drift och underhåll av en havsbaserad vindkraftspark med 50 vindkraftverk med en effekt om 10 MW vardera bidrar med följande direkta arbetstillfällen i den region där vindkraften byggs, i projektets olika faser (ungefärliga uppgifter):

-   14 årsarbetstillfällen vid projektering

-   95 årsarbeten vid byggnation

-   62 årsarbetstillställfen vid drift och underhåll.

Andra indirekta tillväxtfaktorer, såsom hotell, transporter och konsumtion i samband med en etablering, skapar omkring 27 regionala årsarbeten.

Ett annat exempel på liknande vindkraftpark, Arkona Offshore windfarm, som uppfördes i Tyskland 2019 gav upphov till följande arbetstillfällen:

• 400 vid byggnation

• 50 vid drift och underhåll

• 100 indirekta arbetstillfällen

Vem ansvarar för vindkraftverken efter att driftperioden löpt ut?

Alla tillstånd för vindkraft villkoras med en ekonomisk säkerhet. Det innebär att en viss summa pengar per vindkraftverk som mark- och miljödomstolen beslutar om ska ställas som säkerhet i form av en bankgaranti innan parken får byggas. Denna säkerhet ska sedan användas när det är dags att avveckla vindkraftparken och montera ner vindkraftverken. Det innebär en säkerhet för att inte samhället ska behöva bekosta avvecklingen av parken om verksamhetsutövare av någon anledning skulle hamna på obestånd.

Är det lönsamt att investera i vindkraft?

Vindkraft är en lönsam investering, både ekonomiskt och miljömässigt, där förutsättningarna är de rätta. Det är viktigt att säkerställa att vinden är tillräckligt bra över tid och att den el som produceras kan säljas till ett rimligt pris. Generellt gäller att en vindpark kan vara olika lönsam vid olika tidpunkter beroende på elpris, valutakurser och konkurrens på leverantörsmarknaden. Produktionskostnaden uppskattas till ca 35 - 55 öre/kWh.

En etablering av vindkraft är lönsam för berörda kommuner och regioner och skapa betydande nyttor för hela samhället.

Hur mycket el kan havsbaserad vindkraft producera?

Svea Vind Offshores planerade etableringar av havsbaserad vindkraft har stor potential att bidra till Sveriges energibalans och producera stora mängder förnybar el till industrier och hushåll. Projekten Långgrund 1 och 2 förväntas producera 15 TWh el per år, vilket är en tiondel av Sveriges elproduktion i dag. Våra andra vindkraftsparker kan producera 2–8 TWh el varje år. 

I slutet av 2020 fanns 4333 vindkraftverk, land- och havsbaserade, i Sverige som tillsammans bidrog med 27,5 TWh. Då havsbaserade vindkraftverk har större rotordiameter och högre effekt behövs färre antal vindkraftverk till havs jämfört med på land för att uppnå samma elproduktion.

Kan havsbaserad vindkraft leverera el året runt, även på vintern när det inte blåser?

Det blåser mer på vintern än på sommaren, dessutom är vinden tyngre, har högre densitet, när den är kall vilket innebär att den innehåller mer kraft och får vindkraftverken att producera mer. Det innebär att vindkraftverken producerar mer el på vintern, vilket är den period då vi i Sverige har högst elförbrukning och störst risk för effektbrist. 

I Sveriges sammanlänkade elnät finns det alltid flera olika produktionskällor, förutom många tusen vindkraftverk som är utspridda över hela landet så har vi vattenkraft, kärnkraft, bioenergi och solenergi. Alla anläggningar drabbas ibland av avbrott men som väl är det ovanligt att det sker på många ställen samtidigt. Detsamma gäller vinden, det är sällan vindstilla vid flera vindkraftsparker samtidigt.

Bidrar havsbaserad vindkraft till ett stabilt elnät?

Vindkraftverk har en effekt som varierar med vindstyrkan, vilket innebär att produktionen varierar över tid. Det blåser jämnare till havs än på land, variationerna är därför mindre för havsbaserad vindkraft än för landbaserad vindkraft. Den nätägare som tar emot elen kommer att ställa särskilda krav på leveransen av el, och Svea Vind Offshore kommer att säkerställa att vindparkerna etableras på ett sätt som gör att dessa krav uppfylls.

Det finns stora möjligheter till utvecklad flexibilitet på användarsidan, exempelvis innebär pågående elektrifiering i kombination med vätgaslösningar i industrin en allt större förmåga till anpassning av elanvändningen:
- När vindkraftverken producerar mycket el kan industrin använda elen till att producera och lagra vätgas.
- När vindkraftverken producerar mindre kan industrin använda lagrad vätgas och använda mindre el.

Sverige har problem med kapacitet i stamnätet, går det att ansluta era vindkraftsparker till elnätet?

Det svenska stamnätet har, liksom alla övriga elnät, till uppgift att överföra el. Beroende på var i nätet man ansluter den nya elproduktionen kommer den att öka eller minska belastningen på nätet.

Genom att tillföra produktion nära stora förbrukare, såsom elintensiv industri, kommer etableringarna att avlasta elnätet, genom att minska den sträcka som elen behöver transporteras. Pågående elektrifiering i kombination med vätgaslösningar i industrin medför att förmågan till anpassning av elanvändningen ökar:

- När vindkraftverken producerar mycket el kan industrin använda elen till att producera och lagra vätgas.

- När vindkraftverken producerar mindre kan industrin använda lagrad vätgas och använda mindre el.

Regeringen har presenterat ett förslag som innebär en utbyggnad av stamnätet till havs. Implementeringen planerar att starta under 2021. Ett stamnät längre ut till havs kommer att innebära förbättrade förutsättningar för att ansluta ny havsbaserad vindkraft till elnätet.

Bidrar vindkraften till klimatpåverkande utsläpp?

Det uppstår i princip inga växthusgasutsläpp vid själva elproduktionen från ett vindkraftverk. I en livscykelanalys är det utsläpp till följd av tillverkning, råmaterial, montering, underhåll, nedmontering och materialåtervinning som ger vindkraftens samlade klimatpåverkan. Vindkraft hör till de kraftslag som har lägst växthusgasutsläpp. Det tar i genomsnitt ungefär åtta månader för ett havsbaserat vindkraftverk att producera den energi som använts för att tillverka samma vindkraftverk. Det innebär i sin tur att vindkraftverket producerar 38 gånger mer energi under sin livslängd (med en livslängd på 25 år) än vad som använts vid tillverkningen.

I ett livscykelperspektiv genererar vindkraft utsläpp på cirka 11 gram koldioxidekvivalenter per kWh el, vilket kan jämföras med fossilt producerad el från fossilgas, olja eller kol, som släpper ut mellan cirka 300 och 1 000 gram per kWh. Idag står industri och transporter för större delen av Sveriges koldioxidutsläpp. Det sker dock en omställning inom dessa sektorer till el och vägas. När vindkraften tränger undan el med fossilt ursprung blir nettoeffekten med andra ord mycket positiv. Detsamma gäller om elen används för att tillverka vätgas som ersätter fossil energi, exempelvis inom industrin eller transportsektorn.

Vad händer med ett nedmonterat vindkraftverk?

Vindkraftverk som plockas ned i förtid kan säljas vidare i sin helhet eller plockas isär och säljas komponentvis (återanvändning). Många komponenter i ett vindkraftverk kan renoveras och säljas vidare. Det finns möjligheter att återanvända rotorblad, girmekanism, växellåda, generator, maskinhus, bromsar och torn efter renovering. En andrahandsmarknad finns idag och flera bolag erbjuder också ombyggnadsservice av komponenter.

Om komponenterna inte kan användas på nytt är det möjligt att återvinna de flesta delarna i ett vindkraftsverk. Vindkraftverk består framför allt av stål och järn, men även mindre delar aluminium och koppar. Det är material som kan återvinnas. Fundamenten, som framför allt består av betong, kan krossas och användas som fyllnadsmassor. Rotorbladen består i stor utsträckning av glasfiberkomposit (glasfiber och härdplast). Det finns flera sätt att behandla uttjänta rotorblad, men är osäkert hur kostnadseffektivt det är. Idag produceras återvinningsbara rotorblad av Siemens Gamesa.

Sprider vindkraftverk ämnet bisfenol A?

Bisfenol A är ett ämne som kan vara hormonstörande, vilket innebär att det kan påverka fortplantningen. Vi får alla i oss låga doser av ämnet genom mat och dryck; Bisfenol A finns i tandfyllningsmaterial, olika typer av matbehållare såsom konservburkar, artiklar för mikrovågsvärmning samt vattenflaskor som används vid sport. Gränsvärdet för hur mycket bisfenol A från livsmedelsförpackningar av plast som får vandra över till livsmedel är 50 mikrogram per kilo livsmedel, Livsmedelsverket bedömer att den mängd bisfenol A vi får i oss inte riskerar att skada hälsan. Vindkraftsblad innehåller små mängder Bisfenol A. Bladen omges av ett hårt ytskikt som innesluter glasfiberplasten. Ett blad som väger 20 ton innehåller cirka 20 gram Bisfenol A.

Fåglar – hur påverkas de av vindkraft?

Forskningen visar att ett visst antal fåglar kommer att skadas av vindkraftverk, men att antalet är bara promillen av det antal som dödas på andra sätt. Risken verkar vara störst för tungflygande rovfåglar, men även här är antalet som skadas av vindkraftverk litet. Som jämförelse hade endast fyra av totalt 217 kungsörnar som de senaste åren dött en icke-naturlig död koppling till vindkraft, medan 79 skadades av tåg och 11 av illegal jakt. Enligt BirdLife Sverige, så går det vid dåligt vald placering att koppla ökad dödlighet bland fåglar till vindkraft, men om verken har placerats med omsorg så är påverkan på både fåglar och naturen liten. Påverkan på fågel utreds och redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen som tas fram i samband med ansökan om ny vindkraftpark. Inför detta utförs omfattande studier i form av inventeringar och genomgång av befintliga observationer. Studierna görs av oberoende experter inom området.

Hur påverkas havsmiljön och fisket av havsbaserad vindkraft?

Havsbaserad vindkraft har generellt liten negativ påverkan på fiskar och biologisk mångfald i övrigt. Forskning visar tvärtom att antalet fiskar kan öka i och runt parker med havsbaserad vindkraft. Vindkraftverkens fundament på botten fungerar som konstgjorda rev och skapar områden som skyddar fiskar, exempelvis från bottentrålning.

Konstgjorda rev är hårda ytor på vindkraftverkets fundament, som skapar goda möjligheter för biologisk mångfald. Här lever många olika sorters växter och djur som blir föda för fisk, fågel och däggdjur. Det har visat sig att torsken söker sig till områden med havsbaserad vindkraft för att söka föda. Genom att det råder förbud mot bottentrålning i vindkraftsparker skapas också skyddade platser för fiskar att växa och fortplanta sig.

Studier har visat på att havsbaserad vindkraft till och med kan fylla samma funktion som ett marint skyddat område.

Finns det exempel på hur havsbaserad vindkraft påverkar fiskar och andra arter?

Enligt Havs- och vattenmyndighetens rapport om vindkraftsparken på Lillgrund i Öresund har det inte skett några avgörande minskningar i antal eller förändringar i sammansättning av den fisk som finns i vindkraftsparken.

I Utgrundens vindkraftspark i Kalmarsund har ingen ökning av fisktätheten konstaterats. Vindparken har dock inte visat någon negativ påverkan på yrkesfisket.

Utöver dessa svenska vindkraftsparker så finns flera internationella vindkraftsparker där man sett en ökning av fisk inom parkområdena.

Enligt en avhandling från Chalmers hotas inte torsken i Kattegatt av en vindkraftsutbyggnad, där konstateras tvärtom att områden med vindkraft tvärtom skyddar fiskbestånden från skadligt fiske. På sikt innebär det större fiskbestånd i parkernas närområden.

Hur påverkas fisk av havsbaserad vindkraft?

Genom att studera hur anläggandet av andra bottenfasta strukturer har påverkat fisk så finns kunskap om exempelvis ökat torskbestånd vid Öresundsbron sedan bron byggts. Havsbaserad vindkraftsverksamhet, framförallt de marina delarna som fundament och kablar, kan påverka fisk under anläggningsskedet genom grumling och genom att ljud sprids. Denna påverkan är tillfällig och lokal. Genom olika skyddsåtgärder kan denna påverkan minskas. 

Under driftskedet förväntas fisk påverkas positivt genom att reveffekter uppstår där rom kan fästa på de fasta strukturerna och yngel kan söka skydd i de håligheter som uppstår när mängden hårdgjord yta ökar. 

Under avvecklingsskedet förväntas samma typ av lokal och tillfällig påverkan som vid anläggandet.

Här finns mer information om påverkan av fisk med källhänvisningar och fler detaljer.

Hur påverkas djurlivet under byggnadsskedet av havsbaserad vindkraft?

Under byggnadsfasen av vindkraftsparker finns det risk att fiskar, marina däggdjur och andra marina arter skräms bort tillfälligt på grund av de ljud som uppstår. För att minska risker för störning så kommer skyddsåtgärder att vidtas. Även det grumliga vattnet, som uppkommer i denna fas, kan påverka lokala exemplar negativt. När arbetet är slutfört återgår förhållandena till det normala, eller till och med bättre; fiskar och andra arter kan gynnas av att konstgjorda rev skapas och att skadlig bottentrålning hindras.

Vad gör Svea Vind Offshore för att undvika negativa effekter på fiskar och annat djurliv under havsytan?

Svea Vind Offshore anlitar marinbiologiska experter som inventerar vilka arter som finns i projektområdet och gör en bedömning hur dessa olika arter påverkas av en vindkraftpark. I de fall någon art skulle påverkas negativt, och experterna föreslår någon form av skyddsåtgärd för att minimera påverkan, ställer Svea Vind Offshore upp dessa skyddsåtgärder som villkor för verksamheten. Det kan till exempel handla om att använda ”ramp up” samt ljuddämpande åtgärder för de fall att monopilefundament etableras. Ramp up är en metod där man vid pålning av fundament börjar slår försiktigt för att sedan slå hårdare allt eftersom, detta för att arter som inte gillar ljudet ska få möjligheten att förflytta sig innan ljudet kan bli skadligt för dem.

Hur påverkas turismen i området av vindkraftparker till havs?

En vindkraftspark till havs påverkar inte turismen eller friluftslivet i nämnvärd utsträckning. Det friluftsliv som utövas i närheten av vindkraftparker till havs är främst båtliv och fiske. En vindkraftspark begränsar inte friluftslivet då det går bra att segla och köra båt inom parken. Fisket kan också gynnas av de artificiella rev som bildas vid vindkraftverkens fundament.

Exempel från andra vindkraftsetableringar visar att havsbaserad vindkraft inte har någon inverkan på turismen i området. Ett exempel är en undersökning från Uppsala Universitet som visar att vindkraften inte påverkar turismen på Gotland negativt. Enligt studien ställer sig endast åtta procent av turisterna negativa till vindkraftverken. Beslutet att återvända till platsen påverkas inte av förekomsten av vindkraft. Studien drar även slutsatsen att det finns en potential att utveckla ön i form av "vindkraftsturism”.

Det finns också exempel på vindkraftsparker som blivit turistmål, till exempel Middelgrundens vindpark utanför Köpenhamn, dit det anordnas regelbundna båtutflykter. Deltagare får besöka vindkraftverken och se hur de ser ut inuti.  

Tillåts fiske och yrkestrafik i vindkraftparkerna?

Det kommer vara möjligt för fartygstrafik så som fritidsbåtar och fiskefartyg att åka genom vindkraftsparkerna när de är färdigbyggda. Det kommer vara möjligt att bedriva fiske i området. Både fritidsfiskare och yrkesfiskare kommer få fortsätta använda burar, tinor, garn, nät, handredskap och pelagisk trålning. Däremot kommer det vara förbjudet att bottentråla (och annan verksamhet som påverkar botten negativt), vilket kan ge positiva effekter för fiskar och andra arter i havet.

Hur påverkas yrkesfisket under perioden när vindkraftsverken byggs?

Yrkesfisket påverkas genom att det inte kan bedrivas i arbetsområdet under byggnation, då detta kommer vara avlyst från trafik. Därefter kommer det vara tillåtet att använda burar, tinor, garn, nät, handredskap och pelagisk trålning för fiske. Förbudet mot bottentrålning ger positiva effekter för både fiskar och andra arter i havet – och därmed för yrkesfiskare som inte bottentrålar.

Vad innebär Svea Vind Offshores samarbete med energiföretaget Iberdrola?

Svea Vind Offshore AB, helägt av Maria Brolin och Mattias Wärn, har ett samarbete med det spanska energibolaget Iberdrola sedan 2020. Samarbetet innebär att Iberdrola har möjlighet att investera i grön omställning i Sverige. När ansökan om tillstånd för en vindpark har lämnats in bildas projektbolag i vilka Iberdrola har möjlighet att komma in som delägare tillsammans med Svea Vind Offshore AB. Samarbetet innebär också att Svea Vind Offshore redan har delar av finansieringen till dessa stora investeringar klara.  

Vad är Svea Green Foundation?

Grundarna av Svea Vind Offshore har initierat en fristående stiftelse, Svea Green Foundation, dit en del av intäkterna från vindkraftsparkerna ska gå. Stiftelsen ska i sin tur bidra till klimatarbetet bland annat i de regioner där vindkraftsparkerna etableras.