vanliga myter
”Så kallade PPA-avtal innebär att elen säljs till utlandet, regionen får ingen el.”
Fakta:
Det är elnätets kapacitet och räckvidd som avgör vart elen fysiskt kan levereras. Den planerade storskaliga produktionen av billig el ökar utbudet och sänker elpriset i det område elen produceras i. Den tränger undan fossil energi och stärker befintliga och kommande industriers och transportföretags möjligheter att expandera i regionen. Självklart blir nyttan av flera TWh ny grön el även nationell, men allra störst blir den i den närliggande regionen. De PPA-avtal som nämnts i debatten finns till för att långsiktigt prissäkra kontrakt mellan köpare och säljare.
”Utländskt kapital och utländska ägare kommer att ta kontrollen över vindparkerna”
Fakta:
Svea Vind Offshore är ett snabbväxande företag med huvudkontor i Gävle. I dag är vi 16 anställda och vi har branschledande expertis inom allt från energisystem, samhällsplanering och miljörätt till marinbiologi och vätgasteknik.
Vi samarbetar också med spanska energiföretaget Iberdrola, som har stor kompetens inom detaljprojektering, upphandling och byggnation av havsbaserad vindkraft. Det säkerställer en effektiv och säker etableringsprocess.
Samarbetet med Iberdrola innebär inte att dörren är stängd för andra investerare, vi ser gärna att svenskt kapital med fokus på utbyggnad av samhällsviktig infrastruktur blir delägare. Vi ser ett stort intresse från svenska institutionella investerare (exempelvis pensionsfonder) och från svenska industriföretag som vill bidra till ökad elproduktion och bli långsiktiga ägare av vindkraft. Det bästa sättet att minska risken för höga elpriser ett är att snabbt öka produktion av billig el i närområdet.
”Den planerade vindkraften är kustnära”
Fakta:
Vad som upplevs som ”kustnära” är förstås subjektivt. Var och en har rätt att värdera lokal miljöpåverkan, såsom synliga vindkraftverk i horisonten, och väga den eventuella olägenheten av detta mot konstaterad global klimatnytta och regional samhällsnytta.
Exempelvis har Svea Vind Offshore arbetat med vindparkerna Utposten 2 och Gretas Klackar 2 sedan 2016 utifrån att det är platser som har pekats ut som lämpliga för havsbaserad vindkraft i kommunala översiktsplaner och den nationella havsplanen. Vi har i dessa projekt kommit så långt att de skulle kunna börja leverera el redan 2026 om alla tillstånd erhålls. Vi arbetar även med satsningar ännu längre från land men dels tar de längre tid än vad industrin, transportsektorn och klimatet kan vänta, dels behöver de ofta anslutas via vindparker närmare land för att inte bli för dyra att ansluta. Planer på elektrifiering och storskaliga vätgaslösningar som finns i norra Sverige – och som skulle gynna elprisområde 3 – bygger på öka tillgången till förnybar el.
”Vindkraften skapar infraljud som skapar trötthet, huvudvärk, yrsel och i förlängning även ångest, depression och ökade risker för hjärtinfarkt.”
Fakta:
Naturvårdsverket konstaterar i ”Vägledning om buller från vindkraftverk” att det saknas evidens för att infraljud från vindkraftverk orsakar negativa hälsoeffekter.
”När vindkraftsparkerna ska plockas ner får kommunen stå för notan.”
Fakta:
När ett vindkraftverk tjänat ut sin livstid är ägaren skyldig enligt lag att montera ner det. När det ges tillstånd för vindkraft ställs det också krav på att ekonomiska medel avsätts för detta ändamål. Stora delar av ett nedmonterat vindkraftverk kan renoveras och användas på nytt.
”Havsbaserad vindkraft hotar fisket.”
Fakta:
Det största hotet mot miljön, inklusive den marina miljön, är klimatförändringarna. När det gäller fiske, fågelliv och övrig marin närmiljö ställs det stränga miljökrav; vi har investerat tiotals miljoner kronor i undersökningar av natur och djurliv, utförda av oberoende experter. Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl konstaterar: ”… om vindkraften lokaliseras på bästa sätt kan den också göra nytta för djur och natur. Ett exempel är att havsbaserad vindkraft kan skapa revstrukturer som blir födoplatser för fiskar, samtidigt som den hindrar bottentrålning med dess betydande negativa konsekvenser.”
”När det är mer än tjugo minusgrader så står vindkraften stilla.”
Fakta:
Moderna vindkraftverk levererar el under cirka 90 procent av årets timmar och produktionen är som störst på vintern, dels för att det blåser mer då, dels för att kall luft har högre densitet än varm.